Filippinare: viktig källa till sjömän för den globala sjöfartssektorn - En tredjedel av världens sjömän är filippinare.

På 1970-talet sjönk antalet sjöfolk i traditionella sjöfartsländer, vilket resulterade i en överföring av utbudet till länder som t.ex. Indien, Kina, och den FilippinernaFilippinerna har utvecklats till att bli en betydande producent av marina experter under de senaste 50 åren, och många anser att det är världens sjöfartshuvudstad. Det finns för närvarande över 10,5 miljoner filippinare som bor och arbetar utomlands, och de skickade 14,23 miljarder tetrade per år i remitteringar tillbaka till Filippinerna år 2013. Sjöfartsnäringen spelar en betydande roll i detta: cirka 400 000 filippinska sjömän arbetade utomlands år 2013 och skickade hem mer än 14,5,2 miljarder tetrade per år i remitteringar.

Filippinska arbetare har visat sig vara kompetenta och är anställda av rederier över hela världen. Det finns cirka 80 000 fartyg med en dödvikt på mer än 500 ton i världen (DWT).
På ungefär 80 000 fartyg behövs över 1,4 miljoner sjömän vid varje given tidpunkt, varav filippinare står för en betydande andel av dessa sysselsättningar. Med fartyg som bedriver över 90 100 miljoner ton av den globala handeln spelar filippinare en avgörande roll i denna bransch. "Sjöfarten är Filippinernas största styrka", säger Maximo Mejia, administratör för Maritime Industry Authority (MARINA), "försörjer nu cirka 30% av världens sjömän, vilket är bara några mil från det näst största ursprungslandet."

Den världsomspännande sjöfartsindustrin har välutvecklade metoder för sjöfartsrörelser, utbildning och träning. De Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), med säte i London, övervakar säkerhetsstandarder, där medlemsstaterna måste listas på en "vit lista" som bevis på att de uppfyller standarderna för utbildning, certifiering och Vakthållningskonventionen (STCW)..

Tidigare var Filippinernas styrningsstruktur inriktad på Maritime Training Council (MTC), som leddes av Department of Labor and Employment och sekretariatet av MARINA. Kommissionen för högre utbildning (CHED), myndigheten för teknisk utbildning och kompetensutveckling (TESDA), yrkesregleringskommittén (Kina), Philippines Overseas Employment Administration och Filippinska kustbevakningen var bland dem som tjänstgjorde på MTC.

De Europeiska sjösäkerhetsbyrån granskade Filippinerna 2006, och igen 2010, 2011 och 2012, och fann att många sjöfartsskolor och utbildningscenter inte uppfyllde STCW Konvent. Den tillskrev detta till bristande ansvarsskyldighet från samordningen av olika statliga enheter av en enda myndighet. Den upptäckte också en brist på samstämmighet i policyer, infrastruktur, politisk vilja och ansvarsskyldighet när det gällde att granska och stänga skolor och utbildningscenter som inte uppfyller kraven.

President Benigno Aquino III:s regering utfärdade exekutivorder nr 75 år 2012, som utsåg transport- och kommunikationsdepartementet genom MARINA, som den enda centrala sjöfartsförvaltningen med ansvar för att säkerställa överensstämmelse med 1978 års bestämmelser STCW Konvent.
Direktivet åsidosatte dock inte mandat för CHED, TESDA, eller den Kina.

I maj 2013 valde sjöfartsindustrin delegater till kongressen genom Philippine Maritime Party, eller Angkla, enligt en lag som tillåter sektorsrepresentanter att inneha upp till 20% av alla kongressplatser.
Jesulito Manalo, en representant för Angkla, svors till tjänst i juli 2013, och det första lagförslaget som kom ut från den 16:e kongressen var Republic Act (RA) 10635, som fastställde MARINA som den enda förvaltning som ansvarar för genomförandet och efterlevnaden av STCW Konventionen i dess ändrade form, såväl som alla internationella överenskommelser eller överenskommelser relaterade till dessa, inom sju månader.
Allt STCW uppgifter som tidigare utförts av Kina överfördes till MARINA enligt stadgan.

MARINA utfärdar en sjömansbok, eller ett certifikat, till cirka 1,1 miljoner aktiva sjömän i den 10 miljoner starka filippinska diasporan. Nästan 400 000 personer är ombord vid varje given tidpunkt, varav majoriteten kommer hem efter maximalt 10 månader ombord för en två månaders semester. Detta motsvarar cirka 400 000 heltidsekvivalenta jobb året runt, vilket genererar över 1 400 500 miljarder tet i remitteringar, upp från 1 400 500 miljarder tet år 2014. Enligt Världsbanken Enligt data från 2013 är Filippinernas inkomst per capita mindre än 14 3 000 peso per år, medan specialister inom marinindustrin tjänar mer än 14 13 000 peso.

En mänsklig resursskillnad finns också inom sektorn, som ett nytt fartyg tar mindre än ett år att bygga vs 14 eller 15 år för en förstaårsstudent på ett marint program för att bli magister eller chefsingenjör.
Som ett resultat finns det en brist på kvalificerad arbetskraft, vilket resulterar i löneinflation.

Under MARINA, CHED har jurisdiktion över sjöfartsutbildningsinstitutioner.
MARINA har tagit fram en lista över sjöfartsskolor som uppfyller kraven och uppdaterat läroplanen för att vara resultatbaserad sedan staden utsågs till landets enhetliga marinadministration.
Innan han tar examen från en sjöfartsskola måste en student studera i tre år och genomgå ett års ombordutbildning som kadett.

För att garantera att skolor tillhandahåller rätt teknisk utbildning krävs kommunikation mellan marin- och utbildningsmyndigheter.
Detta kommer att göra det möjligt för universitet som erbjuder marina program att skräddarsy sina läroplaner efter branschens framtida behov, med fokus på att bygga upp välbehövliga kompetenser inom maskinbearbetning, elektronik och teknik.

MARINA har också utarbetat ett betygssystem som kallas Enhanced Support Level Programs, vilket är avsett att ta hänsyn till mervärdet för nuvarande filippinska sjömäns utbildning samt efterlevnaden av STCW certifieringsstandarder. Programmet syftar till att förbättra Filippinska sjömäns konkurrenskraft i den globala marinindustrin genom att utbilda dem i att utföra stödfunktioner och uppgifter på däck och i fartygens maskinrum.

Med tanke på den globala bristen på sjöfolk, särskilt officerare, har filippinare en möjlighet att förbli den favorit sjöfararen genom att återvända hem för att arbeta som proffs inom framväxande fartygsledning och kringtjänster för den internationella sjöfartsindustrin. Med högkvalitativa maritima skolor finns möjligheten att bli ett internationellt maritimt utbildningscentrum.

(källa: https://oxfordbusinessgroup.com/analysis/seafaring-nation-filipino-workers-have-become-essential-part-global-maritime-industry)

Andra artiklar och nyheter relaterade till filippinska sjöfarare

"Europeiska kommissionen underrättade Filippinerna om ett antal brister, inklusive allvarliga, som identifierats i det filippinska sjöfolkets utbildning, utbildning och certifieringssystem, vilka inte garanterar att kraven i STCW-konventionen uppfylls.”, sade ett uttalande från Europeiska unionens delegation till Filippinerna om Filippinernas STCW-system. (av https://mb.com.ph)

En guide till filippinska sjöfarares arbetsmarknad (av https://maritimefairtrade.org)

Repatrieringsfrekvenser hos filippinska sjöfolk: en femårig studie av 6 759 fall (av https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov)

14 anledningar: varför redare föredrar filippinska sjömän - En tredjedel av världens sjömän är filippinare (av https://safety4sea.com)