Filipinos: major source of Seafarers for the global maritime sector - One third of the world's seafarers are Filipinos.

På 1970-talet sjönk antalet sjöfolk i traditionella sjöfartsländer, vilket resulterade i en överföring av utbudet till länder som t.ex. Indien, Kina, och den Filippinerna. The Philippines has developed to become a significant producer of marine experts during the last 50 years, and many consider it to be the world's nautical capital. There are currently over 10.5 million Filipinos living and working overseas, and they sent $23 billion in remittances back to the Philippines in 2013. The maritime industry plays a significant role in this: approximately 400.000 Filipino seafarers worked abroad in 2013, sending home more than $5,2 billion in remittances.

Filippinska arbetare har visat sig vara kompetenta och är anställda av rederier över hela världen. Det finns cirka 80 000 fartyg med en dödvikt på mer än 500 ton i världen (DWT).
On roughly 80.000 ships, over 1,4 million seamen personnel are needed at any given moment, with Filipinos accounting for a substantial share of those employment. With ships conducting over 90% of global trade, Filipinos play a critical part in this business. "Seafaring is the Philippines' main strength," said Maximo Mejia, administrator of the Maritime Industry Authority (MARINA), "now supplying about 30% of the world's seafarers, which is leagues away from the second-largest source country."

Den världsomspännande sjöfartsindustrin har välutvecklade metoder för sjöfartsrörelser, utbildning och träning. De Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), based in London, oversees safety standards, with member states required to be listed on a "white list" as proof of compliance with the Standards of Training, Certification, and Vakthållningskonventionen (STCW)..

Previously, the Philippines' governance structure was vested in the Maritime Training Council (MTC), som leddes av Department of Labor and Employment och sekretariatet av MARINA. Kommissionen för högre utbildning (CHED), myndigheten för teknisk utbildning och kompetensutveckling (TESDA), yrkesregleringskommittén (Kina), Philippines Overseas Employment Administration och Filippinska kustbevakningen var bland dem som tjänstgjorde på MTC.

De Europeiska sjösäkerhetsbyrån granskade Filippinerna 2006, och igen 2010, 2011 och 2012, och fann att många sjöfartsskolor och utbildningscenter inte uppfyllde STCW Konvent. Den tillskrev detta till bristande ansvarsskyldighet från samordningen av olika statliga enheter av en enda myndighet. Den upptäckte också en brist på samstämmighet i policyer, infrastruktur, politisk vilja och ansvarsskyldighet när det gällde att granska och stänga skolor och utbildningscenter som inte uppfyller kraven.

President Benigno Aquino III's government issued Executive Order No. 75 in 2012, designating the Department of Transportation and Communications, through MARINA, som den enda centrala sjöfartsförvaltningen med ansvar för att säkerställa överensstämmelse med 1978 års bestämmelser STCW Konvent.
Direktivet åsidosatte dock inte mandat för CHED, TESDA, eller den Kina.

I maj 2013 valde sjöfartsindustrin delegater till kongressen genom Philippine Maritime Party, eller Angkla, enligt en lag som tillåter sektorsrepresentanter att inneha upp till 20% av alla kongressplatser.
Jesulito Manalo, en representant för Angkla, svors till tjänst i juli 2013, och det första lagförslaget som kom ut från den 16:e kongressen var Republic Act (RA) 10635, som fastställde MARINA som den enda förvaltning som ansvarar för genomförandet och efterlevnaden av STCW Konventionen i dess ändrade form, såväl som alla internationella överenskommelser eller överenskommelser relaterade till dessa, inom sju månader.
Allt STCW uppgifter som tidigare utförts av Kina överfördes till MARINA enligt stadgan.

MARINA issues a seamen's book, or certificate, to around 1,1 million active sailors in the 10-million-strong Filipino diaspora. Nearly 400.000 people are on board at any given time, with the majority coming home after a maximum of 10 months onboard for a two-month vacation. This translates to about 400.000 full-time equivalent jobs year-round, generating over $5 billion in remittances, up from $5,6 billion in 2014. As per Världsbanken data from 2013, the Philippines' per capita income is less than $3.000 per year, whereas marine industry specialists earn more than $13.000.

En mänsklig resursskillnad finns också inom sektorn, som ett nytt fartyg tar mindre än ett år att bygga vs 14 eller 15 år för en förstaårsstudent på ett marint program för att bli magister eller chefsingenjör.
Som ett resultat finns det en brist på kvalificerad arbetskraft, vilket resulterar i löneinflation.

Under MARINA, CHED har jurisdiktion över sjöfartsutbildningsinstitutioner.
MARINA has produced a list of conforming maritime schools and updated the curriculum to be outcome-based since being named the country's unified marine administration.
Innan han tar examen från en sjöfartsskola måste en student studera i tre år och genomgå ett års ombordutbildning som kadett.

För att garantera att skolor tillhandahåller rätt teknisk utbildning krävs kommunikation mellan marin- och utbildningsmyndigheter.
This will allow universities that provide marine programmes to tailor their curricula to the industry's future needs, with a focus on building much-needed skill sets in machining, electronics, and engineering.

MARINA has also devised a grading system known as Enhanced Support Level Programs, which is intended to take into account the value added for current Filipino seafarers' training as well as compliance with STCW certifieringsstandarder. Programmet syftar till att förbättra Filipino seafarers' competitiveness i den globala marinindustrin genom att utbilda dem i att utföra stödfunktioner och uppgifter på däck och i vessels' engine rooms.

Med tanke på den globala bristen på sjöfolk, särskilt officerare, har filippinare en möjlighet att förbli den favorit sjöfararen genom att återvända hem för att arbeta som proffs inom framväxande fartygsledning och kringtjänster för den internationella sjöfartsindustrin. Med högkvalitativa maritima skolor finns möjligheten att bli ett internationellt maritimt utbildningscentrum.

(källa: https://oxfordbusinessgroup.com/analysis/seafaring-nation-filipino-workers-have-become-essential-part-global-maritime-industry)

Andra artiklar och nyheter relaterade till filippinska sjöfarare

"Europeiska kommissionen underrättade Filippinerna om ett antal brister, inklusive allvarliga, som identifierats i det filippinska sjöfolkets utbildning, utbildning och certifieringssystem, vilka inte garanterar att kraven i STCW-konventionen uppfylls.”, sade ett uttalande från Europeiska unionens delegation till Filippinerna om Filippinernas STCW-system. (av https://mb.com.ph)

En guide till filippinska sjöfarares arbetsmarknad (av https://maritimefairtrade.org)

Repatrieringsfrekvenser hos filippinska sjöfolk: en femårig studie av 6 759 fall (av https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov)

14 Reasons: why ship owners prefer Filipino seafarers - One-third of the world’s seafarers are Filipinos (av https://safety4sea.com)